Boholmarnas historia

Boholmarna var tidigare en del av gården Bo i Dörby socken, som låg i Norra Möre härad i Småland. Bo gård, tidigare kallad Boo gård, nämns redan 1539 som en kunglig förvaltningsgård. En gång ägdes gården av Axel Oxenstierna, som 1618 skänkte den, tillsammans med andra gårdar, till sin vän Jonas Rothovius, superintendent i Kalmar stift. De två hade studerat tillsammans i Rostock, Wittenberg och Jena. Rothovius fick även Dörby församling som prebende, vilket senare blev prebende för stiftets biskopar fram till mitten av 1800-talet.

Marken på Boholmarna var mestadels olämplig för åkerbruk och användes istället främst för fiske och betesmark. År 1846 grundades länets första lantbruksskola på Bo gård, men den flyttades till Ryssbylund 1856.

​

På 1930-talet fanns det planer på att utveckla Boholmarna till en stor semesteranläggning med fem hotell. Detta ledde till att man började arbeta fram en detaljplan för området, inspirerad av liknande projekt i Prora på ön Rügen. Men intresset för sådana semesteranläggningar minskade, och när detaljplanen antogs 1939 blev Boholmarna istället ett sommarstugeområde. De första stugorna var enkla och saknade både kommunalt vatten, avlopp och elektricitet. Eftersom det inte fanns några broar användes roddbåtar flitigt, och det fanns även en enklare färjeförbindelse till Stensö under en tid.

​

För att sköta gemensamma intressen bildades Boholmarnas vägförening. Föreningen byggde bland annat broar, vilket nu gör att nästan alla fastigheter på Boholmarna har bilförbindelser med fastlandet.

Med tiden blev fler hus året-runt-bostäder, tack vare elektrifiering och anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Detta förändrade områdets karaktär, då många fritidshus byggdes om för att användas som permanenta bostäder, eller revs och ersattes av nya villor. Ett nytt bostadsområde, Sjöslätten, har också byggts på fastlandet och ska bli ett nytt villaområde.